"Vem bryr sig"

"Vem bryr sig"

Senaste tiden som gått har mina krafter varit totalt borta. Både i kroppen och i själen.
När kroppen inte fungerar som den ska, blir ju själen handikappad.

Jag känner mig helt totalt förvirrad, och vet att detta pga min sköldkörtel.

Det känns som om allt vad jag tänker är "tröööööt" .

Jag erkänner att jag glömt ta min medicin Levaxin varje dag och det pga att en annan medicin skall ej tas i samband med Levaxin. Det fick jag veta häromdagen av min läkare!
Varför fick jag inte veta det när medicinerna skrevs för många herrans år sedan???
Känner mig bedragen och sviken. "Vem bryr sig" heter dagens ord nuförtiden.

Men ok, jag fajtas med tröttheten nu men kommer att vinna massor av energi efter fajt.
Jag vinner.Vinner mina skuggor!
Gud visar tummen upp, YES!

I övermorgon bär det sig till stugan, två veckor för mig, tre för gubbs och katterna.
Just NU skulle jag inte orka dit, men när jag känner björkarnas smekande vind i mitt hår, hör svalarnas skrik borta vid  Klingsjön, ser blommornas färgglada prakt och känner lugnet, tysthet fyllda av naturens skönhet då känner jag mig hel igen. Guds barn, ej fruktans barn.


Bara jag lär mig att låta bli och grubbla om saker och ting, bara jag lär mig att INTE ta hand om hela världen, då, tror och vet jag, att Gud klappar sina händer och säger : BRA Leena, Kanoners!Flott!
Efter att min dotter var i en svår olycka ett par veckor sedan, tack Gud att hon klarade sig, så har  mina tankar innehållit många olika sortens rädslor. Och jag år utmattad, helt och hållet ramlat ihop.
Att liksom vakna till insikten att morgondagen är oviss för alla, ingen vet vad som kommer i morgon...! Jag, du, han, hon, vi och ni, kända och främmande, släkt och vänner, VI SKA LEVA IDAG!
Vi ska TACKA vår GUD för IDAG. Vi ska uppskatta Livet högt, så högt där inga gränser finns.

Jag pratar mycket med min Gud, ni anar inte hur mycket.....jag ska tänka, inte grubbla, jag ska känna mig lugn, inte rädd, känna tillit, inte ångest , känna kärlek och återigen kärlek.
Guds kärlek, min och allas kärlek.
Jag tänker och begrundar, känner ödmjukhet och tacksamhet.
Gud skapade oss och älskar oss, känner ej fruktan. Känn ej du heller, du någon.
Han tar hand om alla, alla och allting. Han som skapat alla och allting, med Kärlek .

Så ikväll sitter jag här och nu. Lagt locket på mina rädslor.
Så mycket talar jag med min Gud att i min fajt med mina skuggor är det JAG som vinner!"Vem bryr sig?"
Gud!